Stellan och jag befinner oss fortfarande i Moskva, nu med nya framtidsplaner...

29 mars: Vi tog en promenad i staden till Georgiens ambassad. Där fick vi reda på att vi kunde komma tillbaka nästa dag. Under promenaden passerade vi en nästan 100 m hög staty, föreställande ett segelfartyg med en man på. På eftermiddagen besökte vi Moskvas universitet. En byggnad med 32 våningar som borde vara nästan 200 m hög. På kvällen när vi kom tillbaka till Anatolijs lägenhet frågade vi om den stora statyn med fartyget. Tydligen gjorde ryssarna denna staty som en gåva till USA, till minne av Columbus. Men efter att flera amerikanska städer tackat nej till gåvan står statyn nu här i Moskva till minne av Peter den Store. Fast den liknar ju fortfarande Columbus...

30 mars: Anatolij hjälpte oss att ringa runt och kolla möjligheterna att förlänga våra ryska visum eftersom vi inte kommer att hinna till Georgien utan att förlänga dem. Vi var tydligen tvungna att göra det på ryska ambassaden i Stockholm eller i Baltikum. Det ville vi inte, så vi började kolla efter andra möjligheter. Vi kommer nu att välja en väg väster om Svarta havet istället. Vi tog oss till en resebyrå som kunde hjälpa oss att skaffa Ukrainska visum. Det skulle ta en vecka att få fram dem. Vi fick även lämna ifrån oss våra pass där. När Anatolij fick reda på att vi skulle stanna så länge tyckte han att det var bättre att vi tog in på hotell. Dels för att han låg efter i sitt arbete, men mest för att han var rädd för polisen. Egentligen får inte turister bo hos vänner i Ryssland. De ska bo på hotell och registrera sig.

31 mars: Efter flera dagar med ca 10 plusgrader blev det nu minusgrader igen. Kallt. Det kom till och med lite snö och hagel under dagen. Vi packade ihop det vi behövde och flyttade till Galina's Flat. Det är inget hotell utan en vanlig rysk lägenhet som hyrs ut till turister. Det var bra att det inte var ett hotell med tanke på att om man ska bo på hotell i Ryssland behöver man ha pass. Där fick vi bo i ett rum med fem bäddar tillsammans med en österrikare och den schweizare som tipsat oss om stället. I lägenheten bodde även fem katter.

1 april: På eftermiddagen besökte vi Anatolij och senare gjorde vi ett besök på IKEA tillsammans. IKEA-butiken ingick i ett stort köpcentrum och var huvudattraktionen på stället. Vi hade bara en timme på oss innan de stängde, så vi fick skynda oss igenom stället för att komma till butiken utanför. Denna butik säljer enbart svenska matvaror och svenskt godis. Vi fyllde en kasse och åkte nöjda hem igen.

2 april: Stellan och jag bestämde oss för att ha en helsvensk dag. Vi skulle besöka IKEA med lite mer tid på oss. När vi kom upp ur ett hål ur marken från tunnelbanan frågade vi var den svenska (Scania) gratisbussen till IKEA var. Vi gick dit och där stod redan en klunga människor och väntade. En bit bort kunde vi även se det badhus, vars tak rasade ihop för ett par månader sedan. När bussen närmade sig började de äldre damerna att trängas. Bussen stannade och alla dörrarna öppnades. Alla försökte gå in samtidigt och alla medel var tillåtna. Vissa klämdes och andra föll och blev utan sittplats. Jag och Stellan fick ståplats. Det var så trångt att vi knappt behövde hålla i oss, det fanns stöd i alla riktningar i alla fall. Vid IKEA tog Stellan en bild av mig och byggnaden och snabbt var det en vakt framme och sade att man inte fick fota där. Inne på IKEA var det skoj att de att alla namnen på möblerna var samma som i Sverige men med ryska bokstäver. I bokhyllorna stod svenska böcker som dekoration. Vi roade oss med att läsa en del av dem. Vi hittade en bok som vi ville köpa och frågade en expedit vad den kostade. Det var bara rekvisita och kunde inte köpas blev svaret. Vi försökte med ett tiotal expediter innan vi gav upp. Vi kunde inte fråga chefen heller eftersom han inte var där denna dag (sa de). Sedan åt vi mat på den svenska restaurangen. Det blev köttbullar och potatis med en svensk flagga på.

Efter det besökte vi de andra butikerna på köpcentrat och passerade ett par stora dalahästar och en hundfrisersalong. Där klippte de och fluffade till små hundar. Jag gick in och frågade vad det kostade. De frågade om jag hade hund. Jag sa nej och pekade på mitt hår. De skrattade men jag blev inte klippt (och som tur var inte tillfluffad). Kanske var det för många hundar som stod på kö. Sedan inhandlade vi lite mat på matvaruhuset att tillaga på kvällen. Matvaruhuset påminde i stort om ett svenskt matvaruhus. Enda stora skillnaden var att där fanns hundratals hyllmeter med vodka och annan sprit. Vi hittade en tjej som bjöd på ostsmakprov. Den var god. Jag tittade på den och såg att den var Svensk. Vi köpte den eftersom god ost är något vi saknat här i Ryssland. På kvällen tillagade vi kött med sås och potatis. Till efterrätt hade vi söta päron med glass. Efterrätten var även populär bland de nya gästerna på Galina's, ett amerikanskt par och två amerikanska tjejer som studerade matte i Budapest.

3 april: Vi turistade hela dagen med de amerikanska mattestudenterna. Först besökte vi Röda torget. Vi skulle besöka Lenin i Mausoleumet och även ta oss till insidan av Kremlmurarna. Röda torget var stängt eftersom Mausoleumet var öppet. Vi var tvungna att lämna våra väskor och passera två vapenkontroller innan vi fick komma in i Mausoleumet. Det blev mörkt och vägen kantades av vakter. Efter några svängar fick vi se Lenins mumie upplyst i en glaskista. Han såg levande ut, men lite plastig. Sedan tog vi oss in i Kreml och besökte olika katedraler och såg världens största kyrkklocka på drygt 200 ton. Den stod dock på marken eftersom man inte lyckats sätta upp den i tornet, den sprack redan under processen. På kvällen gick vi på baletten Spartakus på den berömda Bolchoi-teatern. Det var första gången Stellan och jag såg balett så vi kan inte riktigt säga hur bra den var, men de amerikanska tjejerna var insatta och sade att det var den absolut bästa de någonsin sett. Denna natt hade vi ingenstans att bo eftersom det var fullt på Galina's. Men Anatolij var snäll och lät oss bo där en natt till. Annars hade det blivit tunnelbanan med tanke på att våra pass låg på den Ukrainska ambassaden...

4 april: Vi flyttade tillbaka till Galina's Flat. På morgonen hade vi fått stekt gurka till frukost. Eftersom gurkan inte skulle räcka blandade Anatolij ut den med tre ägg. Vi bor gärna hos Anatolij men det är alltid skönt att komma ifrån hans matlagning. Anatolij är lite speciell vad gäller just matlagningen. Första dagen vi kom till honom bjöd han på korv och potatis. Efteråt kom vi på att detta nog var för att lyxa till det lite. Andra dagar har vi fåt t.ex. enbart ångkokt fisk, utan vare sig kryddor eller andra tilltugg. Det man inte lyckas äta upp sparas på spisen till nästa dag. Vi lärde oss snabbt att äta upp. Ibland insisterade vi på att få steka fisken själva medan han jobbade. Han tyckte det var gott, troligtvis pga. att det fanns kryddor på den. Ofta köpte vi mat för att få laga till själva och få fler delar av kostcirkeln med, men det lyckades inte alltid. Varför han äter så enformig mat vet vi ej. Han är inte fattig. Troligtvis är det lättare att köpa massor av en vara (t ex gurka) och sedan äta det i en vecka. På eftermiddagen besökte vi Moskvas Botaniska trädgård som inte var något bra.

5 april: Äntligen var vårvärmen tillbaka. Vi gick omkring på staden med de nya gästerna på Galina's, två britter och en schweiziska som studerat på teaterskola i Tallin. Vi passerade även den höga statyn av Columbus... förlåt Peter den Store ytterligare en gång.

6 april: Vi besökte cykelmarknaden i Moskva för att inhandla lite bra-att-ha saker till cyklarna. Efter det hämtade vi ut våra pass med Ukrainska visum på resebyrån. Sedan gick vi till ett Internetcafé där vi nu sitter och skriver detta brev. Imorgon hämtar vi våra cyklar hos Anatolij och fortsätter mot Ukraina. Vi köper nog med oss något att bjuda på för att minimera risken att själva bli bjudna på något…

  / Daniel

Reflektioner: (Av Stellan)

Tunnelbanan i Moskva måste vara en av världens bäst planerade. Den består av 9 olika linjer som går från stadens förorter in till centrum och ut på andra sidan. Dessutom har den en extra linje som går utanför centrum i ring, bara för att man ska slippa åka in i centrum om man vill byta linje. Man åker till ringlinjen och byter där och sedan åker man vidare till den linjen man vill byta till. Väldigt enkelt och helt klart mycket bättre än tunnelbanan i Stockholm, London, Paris, Singapore...

Enligt källor så transporterar tunnelbanan ca 9 miljoner personer varje dag dvs. lika många som Sveriges befolkning. En annan sak som även är kul med den, är att nedgångarna till tågen består oftast av en ca 100 m lång rulltrappa. Att linjerna ligger så djupt beror på att de skulle kunnas användas som skyddsrum om någon skulle bomba Moskva, ex USA...

Kreml och Röda Torget är helt klart de största turistjippona i Moskva. Har man inte varit på Röda Torget under ett besök i Moskva så har man gjort en stor bedrift. Röda Torget som borde ha hetat Vackra Torget ligger mitt i Moskva och är oftast fullt med folk, förutom när Lenin tar emot besök och tidigt på morgonen innan tunnelbanan startar. Kreml ligger bredvid Röda Torget och är Moskvas gamla fästning med flera kyrkor innanför murarna. Innanför murarna finns även världens största kyrkklocka och kanon.

Trafiken i Moskva är intensiv men tyvärr är den dålig planerad då alla de stora huvudvägarna, med upp till 8 filer i varje riktning, går rakt in i centrum. Man har börjat bygga ringvägar runt staden för att komma ifrån problemen och tydligen har man nyligen byggt klart den femte ringen runt staden. Med tanke på all trafik så är luften inte så bra, men då är det bara att tänka tillbaka på Montjegorsk så känns luften direkt bättre...

Olyckor i trafiken är vanliga och det verkar som att det är viktigare att kolla vems fel det var, än att ta bort bilarna för att underlätta för trafiken. När man ser en olycksplats brukar det vara några poliser där som tar foto, springer runt med måttband och skriver en massa. Det kan ta mer än en timme innan man är klar med alla mätningar och fotograferingar så att man kan flytta undan bilarna. Det viktigaste är tydligen att man kommer fram till vems fel det är och inte att säkerheten ska öka....

Glad Påsk

/Stellan